INTRIMNING UTAV MODELLFLYGPLAN

 

Här går vi igenom hur man trimmar in ett modellflygplan.

 

 


 

Sponsor:

 

 

Maskiningenjör Konsult Göteborg erbjuder konstruktör SolidWorks, Catia V5 och Pro/Engineer. Vi har från 10 till 27 års erfarenhet från konstruktionsuppdrag.

 

 


 

Tyngdpunkten i längdled

Motorvinkel

Tyngdpunkt i sidled

Intrimning för Knivegg

Intrimning utav skevrodren

Intrimning utav trotteln

 


 

 

Tyngdpunkten i längdled:

 

Det första måste man se till är att tyngdpunkten är rätt innan premiärturen med ett plan. Det läser man lämpligt vis i instruktionerna man fick med planet var den skall vara. Tyvärr så finns det tillverkare som uppger fel läge på tyngdpunkten. Detta är som tur är ganska ovanligt. Men det kan vara bra att ha som tumregel att tyngdpunkten skall ligga 30 % från framkanten utav vingen. Om man inte har helt raka vingar så kan det ju bli lite lurigare att se var den skall vara. Man får mäta upp hur långt bak en 30 % utav vingytan är.

 

Tyngdpunkten påverkar flygplanets flygegenskaper väldigt tydligt. Om den är för långt bak då kommer planet bli nervöst. Risken är stor att den kommer att stalla när du gör för stora utslag på roderna.

 

Ifall du har ett 3D-plan så kommer du vilja ha tyngdpunkten så långt bak som möjligt utan att den blir alltför nervös. Detta gör det nämligen mycket lättare att hovra och förenklar många andra 3D-manövrar. Om du flyger konstflygning så kommer du vilja ha den så pass långt bak så att du inte behöver stötta den alltför mycket när du flyger inverterat. Det skall också vara möjligt att stalla planet när du drar av gasen helt och ger fullt höjdroder. Om du skall utföra en manöver som till exempel spinn, då skall planet stalla först innan man börjar spinnen. Det är dock ganska vanligt att man får hjälpa planet lite på traven för att få den att dyka.

 


 

Motorvinkel:

 

Ifall du har rätt motorvinkel så kommer planets flygriktning inte att påverkas utav hur mycket gaspådrag du har.

 

Justering utav motorvinkel i höjdled: Flyg i planflykt på ganska lågt gaspådrag, öka sedan till fullt gaspådrag. Ifall planet stiger då är motorn vinklad för lite nedåt. Om den dyker då är den vinklad för mycket nedåt. Motorn är normalt vinklade något nedåt för att planet skall flyga horisontalt vid alla gaspådrag.

 

Justering utav motorvinkel i sidled: Det tydligaste sättet att se ifall motorvinkeln är rätt i sidled är att stiga rakt upp och se ifall planet viker av åt något håll. När du stiger rakt upp så skall du se planet bakifrån och se ovansidan. Ifall planet drar sig åt vänster då skall man ha mer vinkel åt höger. Om planet drar sig åt höger, då skall man minska vinkeln åt höger. Motorn är i normala fall vinklade något åt höger för att dra planet rakt fram. När motorn är perfekt justerad då skall du inte behöva kompensera med sidrodret i en uppgång till en stallturn eller någon annan manöver med 90 graders stigning.

 


 

 

Tyngdpunkt i sidled:

 

Om inte flyger inverterat utan flyger vanligt. Då kan man kompensera för små skillnader i tyngdpunkten i sidled med hjälp utav intrimning utav skevrodren. Skillnaden får givetvis inte vara för stor. Du kan låta modellen stå på sporrhjulet och hålla den i motoraxeln och göra en grovbedömning. Faller den åt något håll så sätter du lämpligt vis en liten blyvikt ute på spetsen på den andra sidan utav vingen så att den väger jämt.

 

För att finjustera planet så att den kommer i jämvikt: Det effektivaste sättet för att se vilken vinge som är tyngst är att göra en bunt nedåt. Gör den mot dig eller ifrån dig så att du ser båda vingspetsarna. På botten utav bunten så ser du vilken vingspets som vrider sig mot marken. Det är den som är tyngst och du sätter en blyvikt i den andra för att jämna ut skillnaden. När du kontrollerar planet såhär så är det otroligt känsligt. Man märker skillnad på ett par gram. Så det brukar bli att man får labba fram och tillbaka flera gånger innan man har hittat den absoluta jämvikten. Men det betalar tillbaka sig om du gillar att flyga konstflyg. Du kan efter detta göra invändig och utvändig looping utan att behöva korrigera planet. När det blåser så blir det givetvis en massa korrigeringar ändå, men de är minimerade.

 

Detta gäller dock endast plan som är rakt byggda. Skeva plan kan det bli så att när du har vägt av planet så att den inte vrider sig i bunt så kommer den att vrida sig i vanlig looping. Många köper ARF-plan idag och de är byggda i rigg och är hyfsat raka och då är det inga problem.

 


 

Intrimning för Knivegg:

 

När man flyger knivegg så är det vanligt att planet vrider sig runt sin egen axel. Den drar sig ofta mot eller ifrån landningsstället när man flyger på sidan. För att slippa kompensera för detta när du flyger så kan du programmera in det i din sändare. Vissa tycker att det är lite fusk och att man skall lära sig att kompensera detta med spakarna. Men skulle man vilja tävla, då är det smart att tävla på samma villkor som de övriga. Har du ett perfekt intrimmat plan så har du förberett dig så bra som du kan.

 

Mixa sidroder till skevroder: På detta sätt kompenserar du för rotationsrörelsen. Börja med att flyga horisontalt i Knivegg och se vilket håll planet vrider sig. Landa och mixa sändaren så att när du drar i sidorodret så rör sig skevrodren så att de vrider planet i motsatt rotationsriktning som planet vred sig i luften. Du kommer att få prova dig fram flera gånger för att få detta exakt. Lämpligtvis så väljer du en vindstilla kväll för att veta att det inte är vinden som vrider planet.

 

I normala fall så blir mixningen 0 % till 10 % utav utslaget. Efter att du har ställt in mixningen, flyg planet horisontalt och ge full sidroder och se hur planet beter sig. Om planet kräver stor mixning så kommer planet att vrida sig när du flyger vanligt och ge fullt utslag på sidrodret. Om du har en mer avancerad radio där du kan göra mixning med hjälp av kurvor som är uppbyggda med punkter, då behöver du inte ha en kurva som ger mer mixning ju mer du drar i sidrodret. Du kan begränsa mixningens storlek så att mixningen inte ökar efter det utslaget du behöver för att flyga i knivegg. Om du har en enklare radio så kan du bli tvungen att ha en switch för att aktivera den här mixen, för att få den endast när du behöver den. Eller så blir du tvungen att inte använda dig av den här mixningen till de plan som behöver mycket mixning.

 

Mixa sidroder med höjdroder: Börja med att flyga horisontalt i Knivegg och se om planet drar sig mot landningsstället eller från landningsstället när man flyger knivegg. Landa och mixa sändaren så att när du drar is sidorodret så rör sig höjdrodret så att planet stiger eller dyker i motsatt till hur planet drog sig från eller mot landningsstället i luften. Du kommer att få prova dig fram flera gånger för att få detta exakt. Lämpligtvis så väljer du en vindstilla kväll för att veta att det inte är vinden som påverkar planet.

 

I normala fall så blir mixningen 0 % till 10 % utav utslaget. Efter att du har ställt in mixningen flyg planet horisontalt och ge fullt sidroder och se hur planet beter sig. Om planet kräver stor mixning så kommer planet att dyka eller stiga sig när du flyger vanligt och ger fullt utslag på sidrodret. Om du har en mer avancerad radio där du kan göra mixning med hjälp av kurvor som är uppbyggda med punkter, då behöver du inte ha en kurva som ger mer mixning ju mer du drar i sidrodret. Du kan begränsa mixningens storlek så att mixningen inte ökar efter det utslaget du behöver för att flyga i knivegg. Om du har en enklare radio så kan du bli tvungen att ha en switch för att aktivera den här mixen, för att få den endast när du behöver den. Eller så blir du tvungen att inte använda dig av den här mixningen till de plan som behöver mycket mixning.

 


 

Intrimning utav skevrodren:

 

För att en modell skall rolla helt axiellt så är det vanligt att man måste ställa in så att skevrodren ger mer utslag uppåt jämfört med nedåt. Det kan i vissa fall vara ganska så påtaglig skillnad. Ifall man har ett servo till varje skevroder och en programmerbar radio så är detta ganska lätt att programmera in det här. För att kontrollera hur väl planet rolla så gör du en 90 graders stigning rakt upp och rollar ett halvt varv. När du gör rollen, då skall du stå rakt bakom planet eller rakt framför. Detta för att det skall vara så lätt som möjligt att se vilket håll planet svänger av mot. Om du står bakom planet och gör en roll medurs och planet vinklar av åt höger, då skall du öka skillnaden så att det det högra skevrodret går upp mer och det vänstra går ner mindre. Vrider den sig åt vänster då skall du minska skillnaderna mellan utslagen. Sedan får du göra samma kontroll när du rollar moturs, för att se att du inte behöver olika programmering beroende på åt vilket håll man rollar.

 

Ett enklare sätt att se detta är att se om modellen rollar rakt eller om den tunnelrollar något. Om den tunnelroller så ökar du differensen mellan upp och ner på skevrodren. Differensen kan vara ganska stor beroende på modell.

 


 

Intrimning utav trotteln:

 

På lite mer avancerade sändare så har man trottelkurva även när man flyger flygplan. På vissa sändare så kan man använda sig utav exponentialfunktionen för att ställa in detta. Fördelen med att kunna trimma in trotteln är att man kan ställa in så att man har 25 % utav motorns kraft vid 25 % utslag på gasspaken, 50 % vid 50 %, 75 % vid 75 % och så vidare. Om du gör en manöver där du behöver full gas och sedan skall gå ner till låt säga endast 40 %, då är det en klar fördel ifall gasen är hyfsat linjär. Om gasen är mycket olinjär och man inte kan kompensera för detta, då blir det svårare att alltid ge exakt det gaspådrag som man hade tänkt sig.

 

3D flygare brukar vilja ha hyfsat linjär trottel. Detta för att kunna hänga i propellern utan att stiga eller att sjunka mot marken. Det är en fördel ifall trotteln inte är alltför känslig i det intervallet på gaspådraget där planet hovrar.

 

Det är även en fördel för konstflygare att ha linjär trottel. Många ställer in så att man får den hastigheten som man vill ha på planet vid horisontal flygning när gasspaken står i mitten. Det gör att man inte behöver fundera så mycket hur mycket gas man skall ha. Man drar den alltid till mittenläget vid alla horisontella flygningar. Det är bara vid stigning eller när man flyger nedåt man har annat läge på gasen. På detta sätt så får man ungefär samma hastighet genom hela flygsekvensen.

 

 


 

 

 


 

Sponsor:

 

 

Maskiningenjör Konsult Göteborg erbjuder konstruktör SolidWorks, Catia V5 och Pro/Engineer. Vi har från 10 till 27 års erfarenhet från konstruktionsuppdrag.

 

 


 

2011-11-14

 

eXTReMe Tracker
 

© Copyright 2010 - 2011 Kristian Olsson. Med ensamrätt.